Nya träd får vänta

Har banat väg till växthuset både för mig och våren.

 I helgen är det trädgårdsmässa i Umeå. Visst är jag lockad av att fara dit, speciellt med tanke på att Blomqvists plantskola finns på plats med vad de själv säger vara "gräddan av sitt sortiment", men jag väljer att vara hemma och sköta om de växter som redan finns på gården. Har haft stor glädje av Blomqvists plantskola som ligger bakom nästa alla zonutmanare bland mina fruktträd. Nu ställs dessa finsk-/rysk- ättade träd inför en ny klimatutmaning. Rötterna ligger under snön, samtidigt som solen värmer och reflekterar sitt ljus i den ännu metertjocka vintermattan av iskristall. Risken är att träden vaknar för tidigt utan att få chansen att dricka sig otörstiga, samtidigt som frostnätter ligger framför oss och kan spräcka barken på grenar som börjar fyllas med växtkraft. Ska hjälpa dem på traven genom att börja skotta bort snö så att marken får en chans att bli varm. Det krävs tålamod och ibland ren snöskottarkraft för att odla äpplen i norr. Läste förresten att våren kommit till kusten här i norr... Antar att jag får vänta lite till!

Bladskönhet i växthusets bräckliga vår.

Att vara där jag är!

Tittar vidare på ännu fler gamla avsnitt av Garderners world på tuben. Engelska trädgårdar som är fyllda av julrosor, narcisser, primulor så här i april.  Jord som är lucker och väldränerad utan antydan till rotogräs redo att fyllas med vårladdade perenner.  Trädgårdsmästaren som med lugna och trygga händer skolar om skira frösådder till småkrukor där den hemgjorda kompstjorden siktas ner i luftiga lager. En kopp te på det!

Fyll av romantiserade bilder av aprilträdgården stövlar jag iväg på min smala snöstig till växthuset, där insteget fortfarande är en meter iskana ner till dörrnivån. Glatt kan jag dock konstatera att min långfredagsådd har grott i min välisolerade låda och att de första rädisorna börjat tjockna vid basen. Känslan från välordnad omskolning i rustik trädgårdsbod någonstans på engelsk landsbygd finns med mig när jag tar tag i att låta mina pensépysslingar flytta till större bostad. Och det är då det händer! En doft av jord och grönt bryter fram i det soluppvärmda växthuset. Där och då betyder snövallen utanför isolerplasten ingenting- för i min trädgård syns den första blomknoppen bland mina fröodlade penséer. Jag odlar- och är- mitt i vinterlandskapet- med solen, doften, jorden och allt!

Kom igen våren!

Växthusdörren frilagd!

Tittar på odlingsprogram på tv. Glada grönfingrade "Gardener´s" grävandes i trädgårdslanden för att förbereda jorden- i mars! Själv har jag grävt bort snö från sidorna på växthuset eftersom det inte finns mer plats för snö att rasa från växthustaket. Sjödjupet över mina odlingsbäddar över en meter. Ser ut att få vänta med mitt första spadtag i jord

MEN

På fönsterbrädan spirar de första kandidaterna i min vårutmaning- Att få odla som i Skåne. För även om snön ligger djup utanför växthuset så har jag faktiskt lyckats skotta fram dörren och kommit in. Nu är det dags. Ska med hjälp av lite teknik och el skapa mitt alldelens egna lilla vårlandskap där primörer av det lite tuffare slaget ska testas. Har byggt en odlingslåda med isolering som utrustad med en värmekabel och en frostvakt ska fortifiera frostfritt runt mina frön. En liten detalj återstår. Att köpa ofrusen jord. För även om jag helst odlar i egen jord- så får jag ge vika för frostfaktorn. Det finns inte en chans att jag kan få fram egen jord och tina upp denna. Nu blir det köpejord och en "note to self" att frakta in jord i växthuset till hösten avsedd för vårodling.

Tuffa kandidater för min vårutmaning!