| Sorkbuffé! |
| Fullvuxna träd på menyn. |
Så här i snösmältartider brukar det vara en nervös väntan gällande vilka växter som skadats av den långa vintern. Denna vår har dock en mäktig mängd otrevliga upptäckter på lut. Visst har jag varit orolig över sorkskador tidigare, men denna vår är oväntat bekymmersam. Det verkar vara ett av de extremsorkår som med intervaller återkommer här i norr. Har varit med om en liknande topp 2011, då skadorna var många. Nu var det dags igen, och jag var något oförberedd. Växter som jag inte skyddat tidigare har blivit svårt skadade, och de stackars buskar eller träd som jag glömt är obönhörligen skövlade. Kommer så väl ihåg...det är så dags nu... att jag besökte den lokala återförsäljaren (finns bara en) och skulle köpa gnagskydd till de sista behövande, och det var slut. Sedan förföll detta i glömska, tills jag någon gång under vintern kom ihåg att jag nog inte fått ut all vinterrustning till de då snögömda skyddslingarna i trädgården. Lite vinterlat förlitade jag mig på att det liksom innevarande år knappt synts till en sork, och vilade lugnt kvar i soffan. Ack så jag bedrog mig. Har gått en sorgevandring runt min skövlade gård och om och om igen förbannat min dumhet. Antar att jag nästa höst kommer att klä in minsta kvist i någon form av skydd, och sedan glömma bort det hela lagom till nästa "sorktopp" som enligt vetenskapen ska infalla om ca 4 år. Ja, det är så dags att kolla upp intervallen nu... Suck! Bara att bita i det sura äpplet och ta nya tag. Fick dock ett jättebra tips från Nina vid Blomqvists plantskola att det går att använda björktjära. Måste se om jag kan få tag i denna produkt som då går att smeta på trassliga grenar där gnagskydd passar dåligt.
| Framtidstro! |
Så nu har jag då fått skriva av mig och ska försöka låta bli att komma tillbaka till denna sorgesång över de fyrbenta smågnagarna och deras gnissliga gaddar. Lämnar bildbevisen till beskådning och avslutar med att se framåt för i varmbänken gror det så det står härliga till. Asiatiska kålväxter och blandad plocksallat kämpar sig igenom minusgradsnätterna och knakväxter i solgassdagarna. OCH jag har sorksäkrat lådan... Ha!
| EN VÅRVINTERVISA |
|---|
"Smält min is,
låt min snö
gå i tö",
suckade vintern till våren.
|
"Kanhända, kanhända om solen vill,
vi vänta väl ännu en månad till,
så kanske det sker", sjöng våren.
(Gustaf Fröding)
|
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar